Nordisk konferens om våld och behandling i Oslo 4-5/11, 2015

Tove Beate Pedersen i ATVs styrelse inleder konferensen med att hälsa alla 850 deltagare och föreläsare välkomna till årets konferens.

Åsa Regnér, Sveriges barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Åsa Regnérs anförande tar utgångspunkt i mäns våld mot kvinnor. Åsa Regnér framhåller att det inte har gjorts tillräckligt för att förebygga denna form av våld och att förebyggande arbete gällande våldsutövande män bör prioriteras upp. Hon poängterar även vikten av ett mer långsiktigt och heltäckande ickevåldsarbete i permanentad form istället för projektverksamheter.

John Gottman, professor i psykologi

image1

JG använder begreppen situational violence och characterological violence. Situational violence beskriver han som ömsesidigt våld som inte har som genomgripande syfte att kontrollera och dominera. Characterological violence beskriver han som att den ena parten utövar och den andra blir utsatt för våld/kontroll. Enligt JG är ca 80 % av domestic violence i heterosexuella par i USA situationsvåld. JG hänvisar till Michael P Johnsons typologi.

JG problematiserar att forskning inom området i USA sker genom antingen family surveys(ofta via telefon) eller genom frågor ställda till kvinnor på womens shelters.

Forskning av OLeary visar att 67 % av alla par i familjerådgivning har upplevt våld(mest situationsvåld). Kännetecknande för situationsvåld enligt JG är: gräl och diskussioner som spårar ur och blir till våld pga bristande sociala förmågor. Dessa par visar även upp bristande förmågor gällande intimitet och vänskap i förhållandet.

Julie Schwartz-Gottman, psykolog/forskare

image2

JSG berättar om en gruppmetod för att arbeta med par i grupp där det förekommit situationsvåld. CTAV=Couples Together Against Violence. Tyngdpunkten ligger på att hantera konfliktsituationer. Behandlingen visade goda resultat i det att deltagarna blev mycket bättre på att lugna ner sig själva i konfliktsituationer. Kontrollgrupp användes.

JSG menar att vad som behövs för att nå bra resultat i behandlingen är: 1. Lär ut sätt att lugna ned sig själv, 2. Konflikthantering, 3. Öva upp förmågan att gällande vänskap och intimitet.

Jannicke Stav, Samfunnspsykolog

image3

Berättar om projektet ”Si som det er!”. Projektet handlar om våld i nära relationer och vänder sig till ungdomar i högstadie/gymnasieåldern. Man visar film på temat samt samtalar med ungdomarna på skolan. Syftet med projektet är att: 1. Styrka skolan i sitt arbete med att förebygga våld i nära relationer, 2. Att utbildning om våld i nära relation ska bli ett fast inslag i norska skolor.

Ingunn Rangul Askeland, Nationellt Kunskapscenter Om Våld och Traumatisk Stress(NKVTS)

Våldsutövande män i behandling. De flesta studier är gjorda på män i USA som dömts till gruppterapi inom rättssystemet.

I Europa är 12 större, kända, studier genomförda. De flesta avser gruppterapi och endast en studie har använt sig av kontrollgrupp. 9 av studierna avser män som deltagit i behandling på frivillig basis. 3 studier avser män som dömts till ickevålds-behandling. Sammanfattningsvis visar alla studierna att behandlingen resulterar i minskat våld och bättre mental hälsa.

Det finns ingen utvärdering/forskning som jämför individuell behandling med gruppbehandling.

Man bör tala med både utövare och utsatt när man utvärderar ickevålds-behandling.

Viktigt för en lyckad behandling är, enligt forskningen: alliansens kvalité, individuellt anpassad behandling samt terapiutbildad personal.

Per Isdal, psykolog ATV Norge

image4
Per Isdal, psykolog ATV Norge

PIs workshop heter ”Aggresjonskontroll for viderekomne”.

PI menar att han efter 28 år som terapeut provat många ”svåra saker” med sina klienter. Det han kommit fram till är att det som verkar fungera bäst och det klienterna tycker bäst om är: 1. Psykoedukation, 2. Psykobiologi(känsla-kropp-handling).

PI har utarbetat två stycken enkla träningsmanualer (”Enkel og effektiv aggresjonskontroll-4 trinn”, Nr 1 och 2). Dessa går ut på att hjälpa klienten att reglera svåra känslor samt att öva in nya och mer defensiva beteenden.

Carla Smith Stover, klinisk psykolog samt professor i psykologi, University of South Florida samt Yale University

Carla Smith Stover, klinisk psykolog samt professor i psykologi, University of South Florida samt Yale University

CSS talar om fäder som utövar våld i nära relation samt missbrukar narkotika/alkohol.

CSS utgår från Michael P Johnsons typologi och påminner åhörarna om att situationsvåld är den vanligaste formen av våld i nära relation. Det s k Makt- och kontrollhjulet är en förklaringsmodell, men den stämmer inte för den största delen av våldsutövare(situationsvåld).

CSS menar att gruppbehandling för våldsutövare kan vara bra, men personer som kan kategoriseras som ”intima terrorister” ska inte gå i gruppbehandling eftersom många av dessa har antisocial personlighetsstörning och risken är att de lär sig nya sätt att använda våld av de andra deltagarna.

50 % av barnen som bor i hem där föräldrarna brukar våld mot varandra är själva våldsutsatta av utövaren, den förälder som är utsatt eller av båda. Det är stor risk att intima terrorister utsätter barnen för samma kontroll som de utsätter sin partner för.

CSS har i sin forskning intervjuat 86 fäder(barn 2-6 år), varav hälften missbrukar alkohol/narkotika. CSS har i sin forskning sett att ju större alkoholproblemen är desto högre är förekomsten av våld i nära relation.

”Fathers For Change” är en behandlingsmodell för fäder med barn under 10 år. Fäderna är våldsamma mot sin partner samt missbrukar alkohol/narkotika. Behandlaren träffar både mannen, kvinnan och barnen för individuella bedömningssamtal. Därefter individuella samtal och ibland parsamtal. Man spelar in video när fadern umgås med sitt barn, och tittar sedan på filmen tillsammans med fadern utifrån ett salutogent perspektiv. Man gör s k genogram med fadern och hans partner, bl a för att hjälpa fadern att få syn på hur hans pappa var. Behandlingen går i stort sett ut på att lära männen att känna igen fientliga tankar och kroppsliga reaktioner i god tid och att öva på självreglering. Därefter ska han tala med sitt barn om det våld han utövat samt att han tänker försöka förändra sig. Barnen har inte sällan själv problem med att reglera sin ilska/aggression. Mannen ska nu inom ramen för behandlingen försöka hjälpa sitt eget barn genom att berätta vad han själv fått lära sig av sin behandlare.

Allan Wade, familjeterapeut och forskare

Allan Wade poängterar vikten av att prata med en våldsutsatt utifrån vilket motstånd hen har gjort. Detta för att vända självbilden från att vara ”offer” till att vara ”competent responding agent”.

AW menar också att kvalitén på en våldsutsatt persons sociala nätverk kan vara mer avgörande för hur väl hen kan hantera att ha varit utsatt för våld, än våldshändelsen i sig. Dvs finns det någon som hjälper dig och tar hand om dig i din utsatthet, eller inte.

Kjerstin Almqvist, leg psykoterapeut och professor i medicinsk psykologi, Karlstads universitet

KA poängterar betydelsen av kvalitén på anknytningen. Att barn som lär sig att ”det finns någon vuxen som kan lugna mig” också blir bra på att lugna ned sig själv(självreglering). Rädda eller skrämmande vuxna kan inte lugna sina barn. Barnet blir då utlämnat att ta hand om sig själv. Närhet kan komma att associeras med hot.

För att slippa vara den som är rädd i en relation kan vissa av dessa barn utveckla ett eget kontrollerande och aggressivt beteende mot andra. Som ett sätt att reglera sin ångestnivå. Vissa barn utvecklar ett tvångsmässigt omvårdande som ett sätt att få egna behov av närhet tillfredsställda. Ytterliggare andra barn blir tvångsmässigt fogliga och undertrycker egna känslor.

Insatser för våldsutsatta barn

På uppdrag från socialstyrelsen har det i Sverige genomförts en utvärderingsstudie av 4 metoder; TF-KBT, CPP, Kids Club och Project Support. 8 verksamheter inom socialtjänsten, 6 verksamheter inom BUP samt 2 fristående verksamheter deltog i studien. Samtliga insatser uppskattades av föräldrar och barn. Dock var resultaten i Sverige sämre än i internationella studier. Ungefär 50 % av barnen i den svenska studien mådde bättre än vad de gjort innan behandlingen, vid 12-månadersuppföljningen.

KA framhåller att BUP i Sverige oftast inte har något att erbjuda barn som är våldsutsatta i sin familj. Uppdraget nu är att införa ovanstående metoder. Problemet med att implementera metoderna på BUP är att personalen där ofta slutar/byter jobb.

Dan Rosenquist och Kjell Nordén, ATV Jönköping

DR och KN berättar bl a om MGRS(Masculine Gender Role Stress Scale). Det har visat sig att om man får höga poäng på denna skala så har man också ofta hög benägenhet att utöva våld.

DR och KN presenterar ett psykoedukativt arbetsmaterial som heter ”Att vara man”, som syftar till att ge manliga våldsutövare tillfälle att reflektera över hur maskulinitetsnormer påverkar dem. Deltagarna i workshopen ges tillfälle att prova materialet.

För Rikskriscentrum:

Andreas Hansson(Kriscentrum Malmö Samtalsmottagning), suppleant i styrelsen

Marie Persson(Familjefridsteamet Hässleholm), kassör i styrelsen