Rikskriscentrums policydokument

POLICYDOKUMENT

En plattform för värdegrund och etik

November 2005

 

Reviderad april 2006, dec 2006, april 2009 och maj 2010.

 

INLEDNING

I arbetet med män i kris ställs höga krav på etisk medvetenhet och etisk reflektion. Här finns svåra frågor som bottnar i autonomi och oberoende, makt och vanmakt, respekten för den enskildes integritet men också respekten för de närståendes integritet och fria vilja. I mötet med män som utövar våld finns särskilda krav på att förhålla sig till ansvar och skuld, väga in samhällets regler och ordning och samtidigt möta den enskilde med respekt och integritet.

Föreliggande policydokument antogs vid medlemsmöte i Göteborg 2005-11-11. Det beskriver vår gemensamma värdegrund och formulerar etiska riktlinjer och ambitioner för det konkreta arbetet inom Rikskriscentrum och dess kriscentra/våldsmottagningar. Vidare beskrivs Rikskriscentrums syn på våld och insatser mot våld i nära relationer samt vår syn på forskning och utveckling.

Policydokumentet är vår gemensamma plattform. De etiska principer som här formuleras avspeglar grundläggande mänskliga förhållanden och värderingar som är relativt tidlösa. Policydokumentet är ett levande dokument som kommer att utvecklas och förändras kontinuerligt.

RIKSKRISCENTRUM

Rikskriscentrum samlar kriscentra/våldsmottagningar som har professionella behandlare/rådgivare anställda. De har till sin huvudsakliga uppgift att arbeta med män i olika krissituationer samt med mäns problem kring aggressivitet och våld. Rikskriscentrum är demokratisk, partipolitiskt- och religiöst obunden.

Rikskriscentrum bildades i mars 1997. Målsättningen är att:

  • verka för jämställdhet mellan kvinnor och män
  • vara ett kunskapsforum för krisarbete med män
  • rikta ett särskilt fokus på förebyggande insatser och behandling av mäns problem med aggression och utövande av våld
  • samla ny kunskap inom området och föra den vidare ut i samhället
  • stödja samverkan mellan existerande kriscentra, stödja nystartade

verksamheter samt verka för att fler kriscentra/våldsmottagningar kan starta

  • vara remissinstans i frågor som rör riksorganisationens kunskapsområde

RIKSKRISCENTRUMS GRUNDSYN

Rikskriscentrums grundsyn ansluter till ett flertal dokument som tillsammans formulerar de värden vi vill förverkliga och konkretisera. Vi vill här nämna FN’s

deklaration om mänskliga rättigheter och Regeringsformens formulering om den enskildes rätt till personlig välfärd. Vi vill i likhet med socialtjänstlagens 1 kap. 1 §;

…under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.(SoL 2001:453).

Med ett särskilt fokus på barnen och deras utsatthet tar vi vår utgångspunkt i bland annat FN’s Barnkonvention och barnens rätt till trygghet och skydd för sitt liv och sin uppväxt samt socialtjänstlagen som formulerar:

När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till

barnets bästa kräver, (SoL 2001:453 1 kap. 2§).

Vi vill också tydligt ta en utgångspunkt i vikten av att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Humanistisk grund

Rikskriscentrum vilar på en humanistisk grund och sätter människan i centrum. Vi menar att:

  • Alla människor är lika mycket värda

Vårt lika värde som människa har vi oavsett klass, kön, etnicitet, sexuell orientering, funktionshinder och oberoende av ålder.

  • Alla människor har samma rättigheter och skyldigheter

Alla människor har rätt att värna sin egen integritet och rätt till självbestäm-mande men också ansvar för att inte kränka någon annans integritet och vilja till eget beslut. Varje människa är ansvarig för sina handlingar och de val hon gör i sitt liv. Ett särskilt ansvar finns att värna barnens bästa.

  • Alla människor är unika

Varje människa är unik med sina egna förutsättningar och sina egna behov och drömmar att förverkliga i sin färd genom livet. Varje människa har rätt till de grundläggande förutsättningar som krävs för att kunna förverkliga sig själv. Möjligheten till utveckling och förändring finns alltid.

Barnens perspektiv

Rikskriscentrum har kontakt med många män som lever i relationer där barn är utsatta och allt för ofta glöms bort. Rikskriscentrum har som målsättning att anslutna kriscentra skall arbeta utifrån de principer som ingår i FN:s konvention om barns rättigheter. Då konventionen är hel och odelbar är strävan att den till sin helhet skall förverkligas inom Rikskriscentrum genom ytterligare arbete med integrering av barnperspektivet på våra kriscentra.

Behandlingsarbete på Kriscentra/våldsmottagningar för män ska utgå från ett formulerat barnperspektiv.

  • Kriscentra/våldsmottagningar för män ska ha fokus på barnens situation
  • Särskild uppmärksamhet skall ges de utsatta barnen
  • Barnens behov skall ges utrymme i verksamhetsbeskrivningar,

Utvärderingar och kompetensutveckling

  • Samarbete med barnverksamheter skall främjas

Fokus på barnens situation

Det finns flera olika skäl till att det är viktigt för kriscentra att i sitt arbete ha fokus på barns situation. Många barn till män som besöker ett kriscentrum /våldsmottagning har bevittnat eller själva varit utsatta för våld. Dessa barn skall vid varje tillfälle ges särskild uppmärksamhet i de kriscentra/våldsmot-tagningar som är anslutna till Rikskriscentrum. Andra barn kan ha miss-brukande föräldrar eller lever i familjer med en svår relationsproblematik där traumatiska upplevelser sätter djupa spår hos alla i familjen. Barnen blir ofta indragna i svåra umgänges- och vårdnadstvister som kan pågå under lång tid och missgynna barnens utveckling. Barn vars föräldrar sitter i fängelse, barn till utvecklingsstörda föräldrar eller barn till psykiskt sjuka föräldrar är andra exempel på barn med särskilda behov.

Barnens behov skall synliggöras

Målsättningen är att varje kriscentrum/våldsmottagning anslutet till Rikskris-centrum, inom sin verksamhet, skall arbeta utifrån ett formulerat barnpers-pektiv. Ett barnperspektiv innebär bland annat att vi i våra insatser och processer kontinuerligt frågar oss hur vi beaktar de berörda barnens situation, vilka konsekvenser våra interventioner får för barnen och om barnen har fått sina röster hörda. När ett kriscentrum/en våldsmottagning redovisar sin årliga verksamhet i en årsberättelse skall statistik kring berörda barn ges utrymme. Barnperspektivet skall också, på adekvat sätt, vara en del av verksamhets-planeringen på ett kriscentrum/en våldsmottagning. Frågor kring barns situation bör finnas med i de utvärderingar som görs på kriscentra /våldsmottagningar anslutna till Rikskriscentrum.

En strävan är att kontinuerligt utveckla kunskaper och metoder för att barns behov skall kunna tillgodoses. Utbildningsinsatser för anställda på kriscentra /våldsmottagningar för män kring utsatta barns behov kommer därför även fortsättningsvis att prioriteras inom Rikskriscentrum. Dessa insatser kan ges utifrån ett brett perspektiv, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Avsikten är att personal på kriscentra/våldsmottagningar skall kunna ge adekvat stöd till männen, individuellt eller i grupp, gällande barns utveckling, utsatta barns behov mm.

Samarbete med barnverksamheter

Kriscentra/våldsmottagningar bör aktivt samarbeta med befintliga barnverk-samheter för att möjliggöra för berörda barn att få egen hjälp. Många utsatta barn i Sverige, vars familjer är i kris, får inte den professionella hjälp och det stöd som är nödvändigt. Barnen negligeras trots att många av dem har problem som allvarligt äventyrar deras psykiska utveckling. Barnen lägger ofta skulden på sig själva. En del barn blir utagerande och aggressiva, medan andra tappar lusten att leka eller får svårt att koncentrera sig i skolan. Rikskriscentrum vill arbeta för att verksamheter för barn startas, till vilka vi kan hänvisa pappor och/eller deras barn för en riktad insats för barnen. Värdet för barn att ha en egen plats med renodlat barnperspektiv där de får fokusera på sina upplevelser och erfarenheter är av största vikt.

ETISKA RIKTLINJER FÖR ARBETET MED MÄN I KRIS

Etiska värderingar och etisk reflektion är grundläggande för den mänskliga tillvaron och nödvändig för det professionella uppdraget. Etik handlar om vår syn på människan och vårt värde som människa men också vår syn på livet och vad som är viktigt. Vår moral, dvs. hur vi agerar och handlar utifrån vårt etiska ställningstagande är också nödvändig att ständigt både granska och medvetandegöra. Etiken är ett instrument för människors lika värde och vår moral, dvs. vårt sätt att befästa och upprätthålla detta värde. De yrkesetiska riktlinjer som följer kan sägas vara preciseringar av den allmänna etiken och moralen som gäller generellt i vårt samhälle. Vi vill också hänvisa till de yrkes-etiska riktlinjer som antagits av fackförbunden SSR och SKTF, Psykolog-förbundet och de regler som gäller för psykoterapeutiskt arbete.

Klienten

I det direkta arbetet med klienten på Sveriges kriscentra/våldsmottagningar skall den enskildes personliga integritet respekteras. Det betyder att den enskildes behov skall vara utgångspunkten och självbestämmande skall uppmuntras. Respekten för integritet och självbestämmande gäller så länge det inte inkräktar på någon annans säkerhet och skydd. Klienten skall alltid ha klart för sig syfte och avsikt med kontakten. Information och uppgifter av konfidentiell karaktär skall hanteras med stor varsamhet i enlighet med de lagar och förordningar som gäller.

Yrke och profession

Professionen och uppdraget att arbeta på Sveriges Kriscentra/våldsmot-tagningar vilar på humanistiska och demokratiska värden och bygger på vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Uppgiften är att respektera varje människas lika värde och bidra till samhällets välfärd och mänskliga rättigheter. Uppgiften är också att kontinuerligt utveckla professionell kompetens och hålla den etiska diskussionen levande.

Rikskriscentrum kräver av alla kriscentra/våldsmottagningar att behörighets-kraven för rådgivare/kristerapeut är att de är utbildade psykologer, socionomer eller har annan beteendevetenskaplig utbildning som bedöms likvärdig. Rikskriscentrum vill också värna om en god arbetsmiljö och goda förutsättningar för kvalitativt arbete hos samtliga kriscentra/våldsmot-tagningar i Sverige samt uppmuntra till att yrkesutövningen granskas och utvärderas.

I arbetet med mäns aggressionsproblematik och med män som utövar våld finns ett särskilt uppdrag att samverka med alla de aktörer som tar emot de som utsatts för våld. Lyhördhet för våldets konsekvenser och säkerheten för den som utsätts för våld är av särskild vikt.

Det är viktigt för så väl Rikskriscentrum som för det enskilda kriscentrat/den enskilda våldsmottagningen att använda sina kunskaper för att värna jämlikhet och allas demokratiska rätt i samhället. Det finns också ett särskilt ansvar att sprida kunskap och erfarenheter samt uppmuntra till att fler kriscentra/våldsmottagningar för män kan starta i Sverige.

RIKSKRISCENTRUMS SYN PÅ VÅLD

Alla former av våldshandlingar är komplexa och behöver olika förståelse-modeller och därmed olika behandlingsinsatser.

  • våld är förbjudet enligt svensk lag
  • den som utövar våld är ansvarig för det våld som förekommit
  • barn som bevittnar våld är utsatta för våld
  • våldsamt beteende är förändringsbart

Definition av våld i nära relationer:

Våld är avsiktligt användande av fysisk kraft, psykisk påverkan, annan egen-makt och/eller överläge riktad mot närstående, i syfte att skada, skrämma, tvinga fram eller hindra särskilda handlingar och beteenden. Även fysiska handlingar och hot riktad mot den egna personen i syfte att skrämma och påverka närstående definieras som våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld.

Former av våld:

  • Fysiskt våld

Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta.

  • Psykiskt våld

Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egenskaper eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot annan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet är psykiskt våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld.

  • Sexuellt våld

När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande.

  • Materiellt våld

Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla.

  • Latent våld

Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har i fråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av t.ex. okänd förövare på allmän plats. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer.

Källdokument

I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom efter kvinnokonferensen i Peking 1995 beskrivs våld mot kvinnor som uttryck för ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män med historiska rötter. Handlingsprogrammet fastslog att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att förebygga och förhindra det könsspecifika våldet vilket innebär att alla aktörer i samhället måste bidra i arbetet.

Den svenska regeringen har i Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) angivit ett fortsatt brett perspektiv i sin syn på arbetet mot våld mot kvinnor och betonar dels, en skärpning av lagstiftningen, dels förebyggande åtgärder samt ett bättre bemötande av de våldsutsatta kvinnorna.

Vidare finns i propositionen en skrivning som tydliggör det nödvändiga med insatser för kvinnor, barn och män.

Vi anser också att socialtjänsten i varje kommun bör utarbeta särskilda åtgärdsprogram som tar sikte på hur man på bästa sätt skall möta kvinnor som utsätts för våld och vilka insatser som kan erbjudas kvinnorna, barnen och männen inom socialtjänstens ram, liksom av andra samhällsinstanser och frivilliga organisationer” (sid 144).

För Rikskriscentrum innebär det ett helhetsperspektiv i arbetet mot våldsamt beteende och ett samarbete med olika aktörer i samhället.

Teoretiska utgångspunkter

Våld måste förstås utifrån en helhetssyn där olika faktorer och perspektiv vägs in. Sociologiska teorier förtydligar den ojämna maktfördelning som finns mellan män och kvinnor och menar att våldet har sina rötter i den obalansen.

Systemiska och relationella teorier påvisar bristande jämvikt och dysfunk-tionellt samspel mellan parterna som viktiga faktorer för att våld skall få sitt inträde i en relation. Kommunikativa teorier för fram brister i kommunikation och konflikthantering som avgörande faktorer vid våld. Medicinska faktorer kan också ge förklaringar till våldsamt beteende. Det psykologiska pers-pektivet slutligen, påvisar individuella förklaringsmodeller för våld och aggressionsproblem.

Rikskriscentrum menar att alla dessa perspektiv tillsammans är nödvändiga för förståelsen av våld i nära relationer. Alla dessa perspektiv tillsammans behövs också vid behandlingsarbete med män som utövat våld och vid förebyg-gande arbete mot våld. På samhällelig nivå råder en patriarkal struktur med ett ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor med kvinnan underordnad mannen. En konsekvens av det gör våld i nära relationer till ett brott med låg risk för påföljd och bristande skydd för brottsoffret.

Behandlingsarbete

Rikskriscentrums kriscentra/våldsmottagningar bedriver behandlingsarbete med män som använt våld och det arbetet har ett överordnat syfte, nämligen att män upphör med alla former av våldsamt beteende och att förändringen är hållbar över tid. Teoretiska utgångspunkter, metoder och tekniker tjänar som hjälpmedel och är därför underordnade arbetet att hindra och förebygga våld i nära relationer.

Utgångspunkten är att det är möjligt för varje utövare av våld att uppnå en förändring och utveckla alternativa strategier/förhållningssätt till eget våldsamt beteende. Därför är det angeläget att behandling kan erbjudas av Sveriges alla kommuner.

Den som utsatts för våld

Det är viktigt att ständigt ha ett säkerhetstänkande kring den som är utsatt för våld och omedelbart verka för att våldet upphör. Det är också viktigt med förståelse och medvetenhet kring vad den drabbade varit med om och vilka konsekvenser det fått. Rikskriscentrum vill verka för att de som utsätts för våld erbjuds adekvat hjälp.

Krismottagningen förebygger våld

Dokument från både FN och den svenska regeringen lyfter fram det förebyggande arbete för att förhindra våld mot kvinnor. Ett sådant arbete bedrivs idag på de kriscentra som utgör Rikskriscentrum. Vid våra kriscentra söker män som ännu ej erkänt sin våldsamhet och söker av andra orsaker, män som är i kris med risk för att tillgripa våld samt män som börjat tillgripa våld med risk för upptrappning. Genom våra kriscentra får männen hjälp som förhindrar fortsatt våld eller att våld inte tillgrips.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskningsgruppen inom Rikskriscentrum har till uppgift att i dialog med Sveriges kriscentra/våldsmottagningar ta fram vetenskapligt baserad kunskap som kan bidra till en långsiktig utveckling inom organisationernas arbets-områden. Forskningen skall bedrivas i nära samarbete Rikskriscentrums kriscentra/våldsmottagningar och deras praktiska verksamheter. Stor vikt skall läggas vid att förmedla forskningsresultat och diskutera framtagen kunskap med praktiskt verksamma. I forskningsgruppens uppgifter ingår också att stimulera intresse för forskning och kunskapsutveckling och på annat sätt stödja och handleda våra kriscentra i deras forskningsambitioner.

Forskningsetiska principer

Forskningsgruppen ställer sig bakom och omfattas av de av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets framtagna etiska principer.

De forskningsetiska principerna i det följande har till syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare så att en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskydds-kravet. Dessa principer är avsedda att vägleda den enskilda forskaren vid planering av projekt. Principerna gör inte anspråk på fullständighet. Eftersom problemen kan variera avsevärt från fall till fall, har principerna enligt forskningsråden mer givits karaktär av vägvisare än av detaljerade föreskrifter. De är inte avsedda att ersätta forskarnas egna bedömningar och egna ansvar. Syftet är snarare att ge underlag för forskarens egna reflektioner och insikter i sitt ansvarstagande.

Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav kallas informationskravet, samtyckes-kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vart och ett av dessa krav kan ytterligare specificeras i ett antal regler som finns utgivna i skriften Forskningsetiska principer (ISBN:91-7307- 008-4). Här följer de fyra huvudkraven i korthet.

  1. Informationskravet

Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningen syfte.

  1. Samtyckeskravet

Deltagare i undersökning har rätt att själv bestämma över sin medverkan.

  1. Konfidentialitetskravet

Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

  1. Nyttjandekravet

Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål

Rikskriscentrum ställer sig bakom dessa forskningsetiska riktlinjer och medverkar till att den forskning som bedrivs ute på Sveriges kriscentra/våldsmottagningar genomförs med beaktande av ovanstående etiska principer och med en hög vetenskaplig moral.

 

REFERENSLISTA

FNs deklaration om mänskliga rättigheter

FNs deklaration om barns rättigheter

Regeringsformen, SFS 1974:152

Socialtjänstlagen, 2001:453

Kvinnofridspropositionen, 1997/98:55

Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763

Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskapligforskning, ISBN:91-7307-008-4

 

Yrkesetiska riktlinjer för socionomer, www.akademssr.se

Etiska frågor i socialt arbete, www.sktf.se

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden, www.psykologforbundet.se