Rikskriscentrum

Rikskriscentrum – 15 år som riksorganisation 2012

Mottagare av Anna Lindhs Minnesfonds pris 2011

Rikskriscentrum – en riksorganisation för professionellt behandlingsarbete mot våld i nära relationer
Rikskriscentrum är en riksorganisation som funnits sedan 1997 vars medlemsorganisationer är professionella verksamheter som i huvudsak arbetar med män i kris och mäns våld mot kvinnor. Medlemsorganisationerna är till största antalet kriscentra för män, mansmottagningar och våldsmottagningar. Integrerade mottagningar där arbete bedrivs mot våld i nära relationer för barn, kvinnor och män är också medlemmar.


 

 

Vi finns nu på Facebook!

Obs Endast för medlemmar

 

Gå till Facebook

 

Utbildningskonferens

Aktuellt


2015 års statistik är nu klar. Antalet besökare på Rikskriscentrums medlemsmottagningar ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. En svag minskning av antalet män och en dito ökning av antalet kvinnor och barn. Som för 2014 är det antalet våldsutsatta och barn som upplevt våld som står för ökningen medan antalet män för tredje året i rad minskar något i antal. Glädjande att kvinnorna och barnen ökar i antal och bekymmersamt att männen går åt motsatt håll. I sammanhanget måste dock påpekas att förändringarna är relativt små och ska heller inte övertolkas.

Fortfarande imponerande siffror med tanke på att de flesta av landets specialistmottagningar är små och med knappa resurser.


Under 2015 besöktes landets medlemsmottagningar av ca 2300 män, ca 2300 kvinnor och ca 450 barn. (Siffrorna inom parentes är 2014 års siffror)


2187 (2373) män besökte Riksorganisationens medlemsmottagningar för enskilda samtal vid sammanlagt 13110 samtalstillfällen.


11 mottagningar erbjöd gruppbehandling till 132 (155) män.

21 mottagningar besöktes av 1935 (1562) kvinnor.

11 mottagningar arbetade med 439 (322) barn

19 mottagningar erbjöd partnerkontakt. 344 (392) våldsutsatta hade kontakt med mottagningarna under 2015.


Det totala antalet samtalstillfällen uppgick till drygt 31000.

Antalet rådgivande samtal i telefon och via e-post uppgick under året till ca 5000 samtal.


I ca 70 % av mottagningarnas redovisade ärenden har relationsvåld ingått i problematiken.


Uppskattningsvis är våra besökare, ca 4600 till antalet, föräldrar eller styvföräldrar till ca 4700 barn. Av dessa har ca 450 barn behandlats på mottagningarna.



Vi har tidigare funderat över och analyserat vad som gör att inte flera män kommer i kontakt med eller får tid på mottagningarna.

Så här sammanfattade vi situationen förra året:


  • Antalet tjänster/terapeuter på specialistmottagningarna har legat relativt konstant under perioden trots i övrigt stora satsningar på våld i nära relationer. Rikskriscentrum välkomnar satsningarna men noterar att både behandlingsmöjligheterna och behandlingsutbudet för män i kris och för våldsutövande män inte gynnats utan har en fortsatt mycket svag utveckling.
  • Få specialistmottagningar för män har etablerats de senaste åren. De specialistmottagningar som trots allt etablerats har helt eller delvis frångått kombinationen kris- och ickevåldsmottagning till förmån för rena ickevåldsmottagningar och har varit till övervägande del s.k. integrerade mottagningar.
  • På de integrerade mottagningarna utgör männen en knapp tredjedel av de sökande. Vi ser stora vinster med att erbjuda samtliga familjemedlemmar hjälp på ett och samma ställe och kanske under samma tidsperiod. Dock måste vi notera att det inte duger med den fördelning mellan män och kvinnor, mellan våldsutövare och våldsutsatta som vi ser idag.

Analysen blir samma även för 2015. Med tanke på att flera SOU:n under 2014 och 2015 pekar på vikten av att arbeta förebyggande hoppas och tror Rikskriscentrum att satsningar på män, såväl män i kris som män med problem med aggressivitet, blir verklighet så småningom. I annat fall blir analyserna, förslagen och utfästelserna skrivbordsprodukter och till intet förpliktigande.

Rikskriscentrums bidrag till att undvika att arbetet med män inte monteras ner är att fortsätta vårt arbete riktat mot män. Se till att frågan inte ”glöms bort” eller stuvas undan i någon makthavares byrålåda.



relationsproblem